-

HEJ JAG ÄR SEXTON ÅR NU OCH JAG HAR HAFT KALAS OCH ÄTIT GODSAKER TVÅ DAGAR I RAD!
vill också tacka för alla gratulationer och ni modiga som faktiskt ringde och sjöng, det värmde mycket.
och alla fina presenter också. ni är så bra allihopa.

 xxx

jag har bakat 3 sockerkakor de två senaste dagarna. idag stoppade jag upp handen på värmeslingan i ugnen och fick en bännblåsa/inte skönt. och nu kan jag skratta igen utan att se ut som en åsna pågrund av pain i läppen,great! nu ska jag iväg och sjunga i två timmar. UNDERBART!

hur ball skulle inte denhär vara att ha i ägo? men jag måste nog säga, orkar man verkligen gå runt med denna en hel dag?

Något jag gått runt och både tänkt på och stört mig på en hel del den senaste tiden är personer som är så otroligt ytliga. Att man någongång varit ytlig det händer nog de flesta. Att man dömer en person endast pågrund av deras utseende. Alla har vi väll gjort det, men vissa gör det precis hela tiden. Det är ett typiskt tecken på omogenhet, men det kan även vara ett tecken på osäkerhet. Att man inte vill riskera sitt såkallde "rykte" bara för att man är med en person som ser ut på ett viss sätt. Alla dessa grupper, poppulära och opoppulära. De poppulära är såkallade "snygga" medans de opoppulära inte är det.Att vara med en person som är lite mulligare och inte modellsmal, eller att vara med en person som klär sig lite mer speciellt isället för att klä sig som alla andra ser vissa folk som fel, men det är inget fel! Dessa personer är också människor, dom behöver också vänskap,tillit och kärlek. Att kalla någon för "jävla tjockis" är så typisk för en ytlig person. Den personen som säger sådana saker är osäker på sig själv, den kan endast se denna person som en "tjockis" och inget annat.Den kan endast peka ut felen och dömma någon efter de fel de ser. Varför är det så?  Varför värderas människor efter deras utseende? Jag har själv dessa erfarenheter. Jag vet hur det är att bli värderad efter mitt utseende, att bli nertryckt pågrund av att jag alltid varit lite större. Att jag hade en speciell stil då.Jag förändrades inte på insidan bara för att jag förändrades på utsidan. Men i andras ögon måste jag ha gjort det. Jag fick aldrig en chans att visa mitt inre. Jag fick aldrig en sådan chans. Jag umgås inte med dom som behandlade mig så längre. Att heja på dom är en sak, men jag kan inte umgås med dom. Dom har tappat min respekt och jag ser dom fortfarande som ytliga. Sedan finns det några som jag faktiskt pratar med och umgås med från den perioden och en av dom är en av mina närmase vänner. Hon stod alltid vid min sida medans resten tröck ner mig pågrund av mitt utseende. Utsidan ger insidan en chans. Men så ska det inte behöva vara. Man ska kunna vara sig själv,vara lite mulligare eller sticka ut och även få en chans att visa sin insida. Sin vackra personlighet, visa vem man är. Jag önskar att jag kunnde få alla ytliga personer här i världen att förstå att alla människor har samma värde. Och jag kan vara beredd att kämpa för det. Så tänk efter nästa gång, ge personen en chans att visa vem den är innan du dömmer.

youth groups version av forever young är favoriten just nu.

förövrigt valde jag att stanna hemma ifrån skolan idag pågrund av en hejdundrandes
huvudvärk. men nu har den lagt sig någolunda iallafall men jag bör ta en till ibumetin för
jag börjar känna hur den är påväg att krypa tillbaka igen. ja nog om det, jag fyller sexton om fem
dagar. folk bör akta sig med att gå utanför dörran fram mot våren, lär inte vara säkert när jag sitter bakom
ratten och försöker styra en bil! xxx

min läpp är upsvälld nu,(4 dagar efter?!) fasen! känner mig som forest gumps kompis med läppen, han som snackar om räkor hela tiden. härligt, men mina vänner får väll sig ett gott skratt i skolan och jag få suga lite extra på mina isbitar.
hej och hå nu ska jag till skolan gå. xxx

känns som jag är den enda som inte sett filmen 2012 nu?
just därför laddar jag ner den nu så att jag kan krypa ner under en filt i soffan med
min kära ben & jerry's (höll på att löpa amok där ett tag) och se den och läxorna får vänta ett tag till ;-)

jag är så himla sugen på glass just nu, jag vet inte varför men det slog mig för ca 20 minuter sen att jag
är i ett himla stort behov av ben & jerrys, och just caramel chew chew också. och jag är luspank. vad sjutton ska jag göra?  flörta med mamma, ja så blir det.  over and out

trött som sjutton må jag vara men jag var ändå uppe innan 11.
bilder tagna av min webcam som resulterar i suddhet, jag måste införskaffa mig en ny.
och på de två första bilderna kan ni skåda något nytt på mig, piercing i underläppen. nöjd som sjutton.
och nu har jag även sökt in till gymnasiet vilket känns hyffsat, estet musik som förstahands val. skönt.
nu ska jag ner och äta spagetti carbonara sedan göra något annat vettigt! xxx

jag vill ha slutet av september fram tills nyår raderat från mitt minne. hur jag än vrider och vänder på minnen och tankar så kommer jag inte fram till något mer vettigt. jag önskar att det aldrig hade blivit som det blev och att det ska vara som det är. men nu är jag här. jag tror jag har haft dethär i bakdelen av mitt huvud hela tiden för jag är inte speciellt förvånad. jag kan inte gråta och det ända jag kommer göra är att inte ödsla en enda sekund till på just dendär människan. jag gillar inte kärlek

rolling stones tröja lånad, kofta h&m, halsduk åhléns, tights med skinndetaljer MQ och ett ihopplockat headseat.

nej nu är dagarna verkligen kassa, dom går onödigt sakta, är inte speciellt händelserika och kan nog säga att dom innehåller mer negativa överraskningar än positiva. får hoppas på att detta är en tillfällig period som inom en snar framtid går tillbaka till det normala. nu ska jag sätta mig med min oehört älskade gitarr och försöka skriva ihop en blueslåt som vi har i musikläxa. xx

ph: found

jag är lite trött på både ditten och datten justnu och har varken lust eller ork att blogga speciellt mycket eftersom det antagligen kommer resultera i en heldel negativa inlägg vilket inte är så roligt för er. så för eran skulle bloggar jag när jag kan skriva om något mer positivt än tunga meningar. dock kan ju det också kanske behövas skrivas ner och läsas av någon, men inte allt och alltid. men på torsdag kan jag åtminstonde säga att jag ska pierca mig, vart får ni se då.  xx

på första bilden ser ni min yppert charmerande kusin som roat mig de dagarna jag spenderade där nere, och under,min första semla för iår. de två sista bilderna var jag mest uttråkad medans jag var ensam i lägenheten och klockan var kring nio på morgonen.  vi har fikat på mysiga fik, pratat,njutit av vädret och bara tagit det lugnt och det var ett himla fint slut på lovet. nu ska jag nog kila iväg till affären, eller något. xxxx

dålig internetuppkoppling, hemma nu iallfall. skola imorgon men jag tycker att lovet precis har börjat.
bilder får komma när jag kan ha internet igång i mer än fem minuter. see yah

jag och jon passade på att dansa låss till håkan & broder daniel medans anna var på möte.
nu ska jag slänga i mig hemmagjord pizza från gårdagen sedan börja dra mig mot stationen.
hör av mig när jag är hemma, och jag kan lova er bilder!
xxxx

Okej, bilden blev rätt mini men saksamma. Frammåt våren vill jag gå runt i dethär, skorna dock när det börjar bli mer åt sommar hållet. Tills dess bär jag mina kära converse.
Nu måste jag börja laga mat, sedan ta spårvagnen in mot stan!
Peace out

Nu är jag framme i Göteborg, hade tänkt att visa er ett par bilder men såg nyss att hon inte hade något hål för minneskort så det får vänta tills jag kommer hem. Idag har vi inte hunnit göra någonting förutom att laga halomi med klyftpotatis och gått igenom spårvagnsvägarna jag har som altenativ att åka. Ja jag är rätt att jag ska förvirra mig rejält, men...jag kommer alltid tillbaka...på något sett. För tillfället lyssnar jag på owl city, och avbryts lite av Jons skrik ibland. Imorgon står stan på schemat, och sedan ska jag träffa en vän.
Nu ska jag kika egenom ett par bloggar sedan lägga mig, är skittrött för en gångs skull!
natti

Jag har alltså i princip förfrusit mina fossingar. Jag som faktiskt trodde att tre par sockor och mina converse skulle stå imot den -25 gradiga kylan, men icke! när jag kom hem igårkväll kändes det som att jag rullade fram, att jag hade som bollar under fötterna och sedan när jag satt på mig tjugo par raggsockor och fötterna började bli lite varmare började dom att värka som f*n. Jag blev nästan lite rädd. Nu får jag börja att använda mina kängor annars slutar det väll med att jag får amputera bort båda mina fötter.
Men annars då, vad händer? Jag åker ner till Göteborg imorgon kring lunchtid och kommer hem på söndag kväll. Och jag har lovat mig att fota som tusan för det måste jag komma igång med igen.

Justnu vill jag citera det som Chris Martin sjunger i coldplays fix you ;
When you love someone but it goes to waste
Could it be worse?

bästa vän.